Födelsedagskrokodil

I januari fyllde dottern fem och fick härligt röda vantar med matchande krokodilhalsduk.... det passade bra när det var fullt med snö och kallt varenda dag! Nu känns det inte längre lika aktuellt, all snö är ju borta. Men visst behövs det vantar ändå vissa dagar. Krokodilhalsduken är kul att sticka, jag gillar att det är ett enkelt mönster så man slipper tänka så det knakar och hålla räkning och sånt hela tiden :D

Varmt om halsen

Nu är det dags för en alligatorhalsduk igen, till minstingen som snart fyller 5. Jag märker vilken enorm skillnad det är att sticka efter mönstret nu, första gången fattade jag öht inte vad de menade med alla eng förkortningar. Men efter spetsmönstret är allt annat en barnlek typ :D Ja, ok, det _kan_ ju bero på att jag stickat den förut också, men ändå...

Den här alligatorn blir härligt mörk hallonröd! Och spana in 70-talsstickorna i trä som jag förärats av min mor när hon sorterade ut stickor från sin gedigna sticksamling!

Användbarlig stickad sak

Det finns så mycket vackert som jag skulle vilja göra. Men ändå gör jag mest sådant som jag och barnen och andra kan använda varje dag, för att man behöver det. Och just nu håller jag på att göra varma saker för vintern.

Till mamma min har jag gjort en halsduk, jag hoppas den värmer på blåsiga höstpromenader... ja snart vinterpromenader.

Sen har det producerats enkla men värmande vantar till kidsen, ska ta bild på dem senare idag så jag kan lägga in dem också. Vantar är så tacksamma att sticka, det går fort och det är enkelt. Man behöver inte kolla något mönster eller nåt, helt perfekt :D Jaja... kanske ska jag avancera lite... snart... så det inte hela tiden blir enklast möjliga variant. Men det får duga än så länge.

Förkylning och alligator

Idag hade jag ju tänkt åka till biblioteket och grundligt gå igenom all sticklitteratur, men så blev det inte. Höstförkylningen med stort H har slagit till i familjen, så det blev till att hålla sig hemma. Jag trodde fram till lunch att jag minsann skulle klara mig, men sen gick det fort. Nu är det otroligt synd om mig, med huvudvärk, fruktansvärt ont i halsen och snuvig... Och ute storhaglade det för en stund sen...

Jag sitter nu under filt i soffan med förkylda barn omkring mig och försöker avsluta alla påbörjade saker i min lilla översvämmande pyssellåda. På vissa saker är det bara trådar som ska fästas, andra är bara halvfärdiga. Jag fattar inte varför jag har så svårt att avsluta allt jag tar mig för? Det är ju bara så himla mycket roligare att börja på något nytt! Men nu får det bli lite ordning :D Till höger är bild på alligatorhalsduken som är klar, dock är det lite trådar kvar att fästa... det får bli det första jag gör.

Hmm, låt se. Det här är ,för att vara mig, en prestation utöver det vanliga!!!

Jag stickar... bara det vore otänkbart för 2 år sen.

Jag stickar efter mönster... har hänt två gånger tidigare och då under mycket ångest och rena förhör med stickkunniga bekanta för att förstå grekiskan som mönstren var skrivna på.

Och nu kommer det: Jag stickar efter mönster på engelska! Och hör och häpna: DET SER UT SOM PÅ BILDEN I MÖNSTRET :D

Jaja, jag har repat upp några gånger, ja, jag har t o m tappat räkningen på hur många gånger jag fått göra om. Och nu har jag fattat och det är ju eg inte så svårt. Min sticksjälvkänsla har definitivt vuxit. Sen förstår jag om du som läser detta inte svimmar av imponering eller så, mer komplicerade saker har ju åstadkommits, jag erkänner. Men ändå... :D

Det här ska alltså bli en härlig halsduk i form av en lång alligator. Den ska bli födelsedagspresent åt min tjej som fyller 7 om ett par veckor. Hon kommer garanterat att gilla den!

Det går framåt... men den känns låååång. Och inte måste jag tänka när jag gör den, så jag har nu medans jag stickar på den här gjort upp massvis med planer för vad jag vill göra sen. Problemet är att jag helst vill göra allt för svåra saker som jag inte ens förstår mönstret på. Och jag vill göra de där svåra sakerna i svindyrt handfärgat ekogarn...

dream on

dream on

men en halsduk i acryl går också bra :D

Halsduksoskuld

ja, det var precis vad jag insåg att jag var.

Jag kom på att jag aldrig någonsin gjort en halsduk :D Varken virkat, stickat, knypplat eller snickrat en. Så nu var det dags. En stilig herre fyller snart år, så det ska bli en present tror jag, om den blir bra vill säga.

Garnet är Järbos Duo som jag kallt räknar med ska räcka till hela halsduken, det var en härva på 200 g. Undrar hur lång den blir?? Mönster har jag som vanligt inget, jag gör en enkel fläta i slätstickning i mitten och rätstickning på sidorna.