Gott nytt år!

Sista dagen på det här året...

Sytyck, utmaningen som för mig verkligen var en utmaning i ordets starkaste mening, är nu inne på sin allra sista dag. När jag i slutet av december nu funderade över utmaningenoch det som jag åstadskommit var jag ganska besviken på mig själv, jag var ju inte ens klar. Men när jag tänkt på det ett tag till så är jag nog faktiskt jättenöjd med mig själv och det jag lärt mig! Jag valde en sorts wienervals... och när jag ser på det lite realistiskt (bara det en lärdom!) så var det ett enormt kliv från att bara ha skakat rumpan i ett mörkt hörn på krogen. I förra inlägget hade jag just kommit igenom min första rapport och det tog ett par timmar! Andra rapporten tog inte riktigt lika lång tid, så det går ju framåt :D




Om jag ska sammanfatta vad jag lärt mig, måste jag främst säga att jag rent tekniskt lärt mig massor. Jag har lärt mig förstå engelska förkortningar och att läsa diagrammet till iallfall denna Tiger Eyescarfen. Jag drömmer fortfarande om att göra dessa fantastiska stora, vackra och skira spetssjalar, men det skulle ju antagligen ta mig ett år eller så att få ihop en. Detta beror på att jag stickar ganska sakta, jag är helt enkelt rätt nybörjare. Stickning är dessutom nåt som jag gör under småstunder som blir över i vardagen, oftast medans jag småpratar med barnen eller gör något annat samtidigt vilket gör att ett spetsdiagram som kräver koncentration inte riktigt funkar.

Lisa, om du läser detta: Tack!! Jag behövde en riktig spark ut från umpaskumpadanshörnet och nu känns det inte lika främmande att sticka typ vad som helst :P Och så tack alla ni snälla som läst, kommenterat, uppmuntrat och svarat mig när jag kört helt fast och inte fattat!

Det kommer att ta mig tid, men under året som kommer ska jag rapport för rapport sticka klart min valsutmaning.

Nu ska jag gå in på sytycksidan och rösta :D

GOTT NYTT ÅR!!!

Första balettrapporten

Det är nog en barnbalett jag gett mig in på i SYTYCK-utmaningen. När jag avundsjukt och mycket beundrande spanar in alla gigantiska och evighetsstora spetssjalar som andra för övrigt till synes dödliga stickare och stickerskor producerar inser jag att min lilla halsduk är en barnlek... FÖR DEM.

Men nu har jag den glädjande nyheten att jag har kommit igenom första rapporten! Och det utan att maskantalet inte har stämt, det var nästan så jag inte trodde det var sant varv efter varv. Snurr på snurr där jag efter varje halvpiruett var tvungen att göra tvärstopp, stå alldeles stilla och kolla att inga ben var brutna, inga felsteg tagits och att jag befann mig i exakt rätt position för att utföra ännu ett halvhopp eller något annat elegant krumbuktsprång.

Jag hoppas att jag kommer att le åt detta så småningom när även jag blivit en fena på spetsstickning. Denna rapport som bestod av 12 räta varv med konstigheter och lika många aviga med bara enkla aviga maskor (tack gode balettguden för de varven!) tog mig ca 2 timmar inklusive lite pauser för att inte få andnöd. Jag kom på mig själv att hålla andan när jag stickade, hur knasigt som helst, men då anar ni spänningen!

Titta här:



Man kan knappt ana ett regelbundet mönster i det hela, men det kommer... det kommer... (hoppas jag verkligen, annars är det väl bara att börja om igen ;) )

Mönstret jag följer heter Tiger Eye Lace Scarf, och jag vet inte ens var jag hittade det. Någonstans på nätet. Ska försöka hitta dit igen, så ni får se hur det _egentligen_ ska se ut :D

Istället för mössa...

December är inte riktigt den tiden på året då det blir tid över. Och inte fylls tiden av julförberedelser heller... nä, det är sista rycket att få in allt som ska redovisas på kursen jag läser på uni.

Ibland tjuvstickar jag visserligen lite, särskilt kvällstid för då jag är lagom mosig i skallen och orkar inte tänka tankar värda att redovisas för betygsättande lärare.

Bloggen kommer jag knappt ihåg att jag har ibland, sorry.

När det stickas så blir det mest sådant som blir klart snabbt, tålamod är inte min starka sida.

Och senaste här är hårband i långa rader :D Varför bara göra ett??

Det röda, det gula och det svarta är stickat i Svarta Fårets Oden ullgarn och funkar bra som alternativ till mössa till barnens glädje. Det lila är för innebruk och gjort i nåt okänt acrylgarn som låg och väntade på att få bli något här hemma.

Mönstret kan man hitta på http://www.garnstudio.com/ , men jag gjorde det lite mindre för att passa mina barns huvuden.

Spindelsjal

För många veckor sen köpte jag ett nystan Fame Trend bara för att jag ville testa garnet. Har läst om så många som har gjort diverse saker av detta garn och jag var nyfiken. Jag började virka på en spindelsjal, och jag gillar verkligen garnet, det är jättelätt att arbeta med. Men det är lite för strävt för min smak, så jag har ingen aning om vad jag ska göra med denna sjal. Dessutom räckte ett nystan inte särskilt långt och jag kände inte riktigt för att köpa ännu ett nystan när jag ändå inte såg någon användning för sjalen. Det är ju inte världens billigaste garn.

Men så av en slump var jag i en billighetsaffär som säljer kläder, prydnadssaker och allt krimskrams du kan tänka dig. Och när jag närmar mig kassan ser jag att de har flera stora hyllor med garn. Inte förväntade jag mig annat än billigt akrylgarn, men till min stora förvåning fanns det alla möjliga kvalisorter och däribland Fame-garn! Dessutom nästan 40 kr billigare än i garnaffären där jag inhandlat det första nystanet. Jag älskar FYND :D Så nu är sjalen på gång igen... och som synes kommer det verkligen behövas en ordentlig formning när den är klar.

Grande finale i SYTYCK

Jaa, vad ska jag säga. Har liksom inte märkt att dagarna bara gått. Och nu är det dags för den avslutande månaden i sytyck.

På hedersplats vid tv;n ligger det egenfärgade ullgarnet som genomgått förvandling till tvåtrådigt... Det är stickat några varv, men inte fler än att min fyraåring skulle kunna räkna hur många. Garnet efter det som är stickat är KRULLIGT, ack så krulligt det är. Ja, för jag har ju stickat och gjort om ett oräkneligt antal gånger. Jag har suckat, kollat att jag inte vänt diagrammet åt fel håll, kollat av beskrivningen i min engelsk-svenska stickordlista, räknat maskor igen, dragit upp och försökt ännu en gång. Har gått till datorn och letat youtube-how-to-knit-a-wqömdr4756krts eller vad nu allt heter, hittat knasiga bakvända beskrivningar som jag ändå inte fattat, satt mig i sticksoffan igen och lättad tagit fram en vantstickning till.

Men ikväll, ikväll ska jag banne mig ta garnet vid hornen, eller stickorna i hampan, eller nåt... och verkligen utmana mig själv på det här som det verkar som att jag inte klarar av: spetsstickning. Jag hade nog aldrig någonsin gett mig på det här om jag inte hade varit förvirrad en liten stund och anmält mig till So You Think You Can Knit. Men ibland behöver man en mycket hård och oerhört välriktad dunderspark ut från panelhönehörnet (där det bara stickas vantar typ).

Ikväll...

Vantvariation

För att utöka min vantrepetoar och för att värma en god väns händer så bestämde jag mig för att göra lovikkavantar. Det blev ett par naturvita. Det var kul att sticka, det tjocka lovikkagarnet gjorde att det gick ganska fort.

Visst är det konstigt att man inte kommer ihåg att fota det man ska ge bort?! Jag glömmer iaf det och jag vet inte riktigt varför. Tur med mottagare som man kan be efterfota ;)

Fotot är taget av mottagaren, som jag inte riktigt vet om hon vill ha sitt namn här..

Ett stort kliv för mänskligheten...

Käraste stickvänner... det är en ära att få meddela att jag nu har tagit ännu ett myrsteg i stickningens oändliga värld. Ett steg som alla andra tagit för hundra år sen. Men är man nybörjare så är man, och då får man vackert trippa på med sina små steg låååångt efter alla andra.

Ja, jag har alltså inte alls slutat sticka vantar som är så bekvämt och bra. Nä, jag har stickat ännu ett par vantar, den här gången i Svarta Fårets Oden ullgarn. Den tilltänkta bäraren på "snajt fem åj" fick själv bestämma färg och... nu kommer det... MOTIV. Japp, jag har åstadkommit ett synnerligen okomplicerat motiv enligt önskemål, det skulle vara ett hjärta och en rand. Så nu har jag äntligen stickat med två färger; mycket röd och mycket gul.

Jag antar att det finns flera sätt att göra det hela på, vilka har jag såklart inte koll på. Men jag stickade runt med båda färgerna och jädrans så stumt det blev helt plötsligt. Jag vet inte om det ska vara det eller om jag gjort fel. Jag har försökt att inte dra för mycket i det garnet som bara följer med, men ändå? Kändes skumt... inte som vanligt.

Men nu e första steget taget, nu ska jag öva mig mer på det :D

Det kan tyckas som ett litet steg som människa men ett STORT för min stickning...

SYTYCK; hjälp behöves...

Ja, jag var visst med i SYTYCK... Och jag har varken glömt det eller förträngt det eller ens avsiktligt struntat i det.

Så varför har jag inte nämnt det? Joo... jag skulle så gärna vilja ha väntat med att nämna det igen tills jag hade kommit en bit på den här spetshalsduken jag bestämde mig för att göra. Vals/foxtrot var ju min utmaning och spetsstickning det jag bestämde mig för att ge mig på. Det har jag ju aldrig någonsin ens vart i närheten av att göra.

Ja, nu sitter jag här. Och jag har börjat på halsduken 5 (ja, fem!) gånger, men det blir bara fel. Ett par fel har jag rett ut på egen hand, men nu får jag bara inte ihop det. Igår kväll satt jag och bestämde mig för ett sista försök innan jag ber om hjälp (ja, jag vet att jag lider av "kan-själv-syndromet", jag erkänner det).

Så nu ber jag om HJÄLP! Jag fattar inte riktigt hur man läser diagrammet, jag har aldrig gjort det förr. Jag har provat en massa olika varianter men jag får det ändå aldrig till att stämma. *suck* just nu är problemet att det finns skuggade rutor i diagrammet, de har som förklaring: no stitch. Innebär det att en skuggad ruta inte motsvarar någon maska/tråd i stickningen och man bara tar nästa ifyllda ruta och stickar nästa maska med? Eller flyttar man bara över en maska utan att sticka den? Jag har testat båda varianterna men får det inte till att stämma hur jag än gör.

Kan någon snäll där ute i bloggvärlden hjälpa mig med dessa skuggade no stitchrutor? :D

Och igår när jag repat upp ännu en gång och argt mumlat en förbannande ed, så gjorde jag klart två par vantar som jag börjat på för ett tag sen. Åh, älskade enkla vantar som blir som man vill :D

Att värma händerna med

Vantarna till vänster är stickade i samma garn som alligatorhalsduken, så det är barnvantar till mellansyster. Helst önskade hon sig en blomma ovanpå dem, men den skulle absolut vara blågrön och något sånt garn hittade jag inte i gömmorna här hemma, så det får jag väl virka till senare när det införskaffats. Skönt med barn med egen vilja :D


Och här nedan är det vantar till storasyster.

Användbarlig stickad sak

Det finns så mycket vackert som jag skulle vilja göra. Men ändå gör jag mest sådant som jag och barnen och andra kan använda varje dag, för att man behöver det. Och just nu håller jag på att göra varma saker för vintern.

Till mamma min har jag gjort en halsduk, jag hoppas den värmer på blåsiga höstpromenader... ja snart vinterpromenader.

Sen har det producerats enkla men värmande vantar till kidsen, ska ta bild på dem senare idag så jag kan lägga in dem också. Vantar är så tacksamma att sticka, det går fort och det är enkelt. Man behöver inte kolla något mönster eller nåt, helt perfekt :D Jaja... kanske ska jag avancera lite... snart... så det inte hela tiden blir enklast möjliga variant. Men det får duga än så länge.

Bok i present

För inte alldeles så många dagar sen blev jag ett år äldre och jag fick bland annat de här två böckerna!

Väldigt oväntat och mycket uppskattat! Jag blev så glad! Jag älskar att bläddra i böcker och drömma om allt jag ska sticka och virka...

Gåvornas dilemma

Ibland stickar och virkar jag lite saker som jag tänkt mig ge till någon som jag tycker om. Och just nu är jag inne i en sådan period då jag gör till andra. Då blir det väääldans knivigt att dela med sig av det jag pysslar med här på bloggen, för jag missänker starkt att en del har koll på mig här då och då. Och helst vill jag ju överraska när jag väl ger bort det.

Så just nu blir det inga bilder på alla sjuttielva saker jag försöker bli klar med. Det får bli efter att var sak har överlämnats tror jag.

Ett annat dilemma är ju att jag _inte_ är särskilt snabb när jag gör något, särskilt när jag stickar. När jag läser vissa bloggar blir jag alldeles matt av beundran när vissa stickar en ofantlig mängd saker. Jag hinner antagligen sticka muddarna på en vante på samma tid som vissa andra stickar en kofta. Sånt imponerar på mig!

Så nu kanske jag måste göra något till mig själv då istället? Vore en bra ide.

Ibland kommer livet emellan. Bloggen får lägre prioritering och hantverket likaså.

Men sen sist har jag fått mitt Garn och chokladpaket från Sticka Meras byte! Och ni kan inte gissa vilken perfekt tajming när det faktiskt kom fram på min födelsedag!!! Kunde inte bli bättre. Och se bara vad jag fick!


Och det där var inte allt som var i paketet... se här:

Tack snälla bytarvän!! Jag blev jätteglad! Hennes blogg hittar ni förresten här: http://bibbistickar.blogg.se.

Nu reser jag bort över helgen, men sen ska det bli lite fler inlägg här om vad jag egentligen har haft för mig när jag tumlat runt i garnlådan här hemma.

Jag har startat! (SYTYCK)

Någon timme efter det officiella startskottet satte jag stickorna i garnet och åstadkom allra första början på vad jag hoppas kommer att bli en alldeles underbar upplevelse av första dansen i vals/foxtrot. Jag är heeeelt på det klara med hur dansen ska utformas. Nu är bara frågan om min danspartner, som består av två stickor, också har fattat och från och med nu gör exakt sådär som jag vill...

Här är garngrunden, som är ett av de ullgarn jag färgade förra helgen. Lite melerat i rosa/bordeaux. Och det har omvandlats från stor härva med 4 trådar till mindre nystan tvåtrådigt (hur det gick till vågar jag knappt berätta, men det är tur att det finns ytor här hemma och att man liksom kan gå runt genom hemmet).

Jaja, men vad gör man inte för att få garnet att passa mitt objekt i spetsmönstrens värld. För att bli klar till jul/nyår däromkring bestämde jag mig för ett högst övergripligt projekt bestående av en skir och vacker halsduk. Stora gigantiska sjalar är enormt vackra, men de har jag all tid i världen att ge mig på senare. Jag ville vara realistisk och jag hoppas att jag har valt rätt. Det känns hundra procent rätt just nu ialla fall.




Jag har nu lagt upp den oansenliga mängd maskor som behövs och har stickat hela fem varv.... det känns bra att ha startat. I morgon blir det till att sätta igång med själva mönstret.



Sorry för den dåliga bildkvaliten. Men man kan ju ana att något är stickat... det är huvudsaken :D

Börjar bli odelat positiv..

Måste tacka er som svarat på min ssk-fråga :D Det är faktiskt rätt skoj att sitta och provsticka en massa olika varianter och se hur skillnaden syns. Jag måste erkänna, jag har aldrig någonsin provstickat något förut. Inte en endaste provlapp. Ever. Sånt har jag aldrig tålamod till. Jag vill liksom sätta igång med en gång. Så det som jag har gjort denna veckan är okänt för mig. Att verkligen fundera och planera och så provsticka nya kombinationer som jag aldrig gjort förut. Det är riktigt kul!

Och nu dags för att öva lite på s1k2togpsso, som för en vecka sedan var helt obegripligt för mig :D Och nu FÖRSTÅR jag... hehe. Känns lite som att vara medlem i och inneha koden för någon hemlig sticksekt, om ni förstår känslan?!

Övningsstickning pågår

Jag behöver hjälp!

Alltså, just nu håller jag på att försöka förstå alla konstiga förklaringar som kan finnas i ett engelskt spetsmönster. En del saker förstår jag bara jag får det på svenska, men hittills är det en sak som jag inte riktigt förstår. Jag hoppas att det finns någon som kan hjälpa mig...

Jag försöker förstå en SSK, alltså slip slip knit. Det enda jag har hittat är en youtubevideo med instruktion, men de gör det antagligen på det engelska viset, det ser onödigt tillkrånglat ut. Finns det ett smartare sätt att göra? Är det egentligen som att sticka två maskor tillsammans i bakre maskbågen? Jag är riktigt kass på det där med geometriskt tänkande och att vända på saker och ting, jag får inte ihop det i mitt huvud. Här är länk till instruktionen på youtube, jag hoppas innerligt att någon har tid och ork och lust att kolla och sen berätta om det finns ett bättre sätt att göra det på?! http://www.youtube.com/watch?v=RGwcYW3GG3M&feature=channel

Jag har nu äntligen bestämt mig... till 99 ,9 %... vad jag ska göra i min sytyck-utmaning. Jag fick ju till uppgift att danssticka vals/foxtrot och det var främst två saker som jag kände att jag helst skulle vilja prova på att göra. Dels något rustikt traditionellt från sydamerika (varma mössor och vantar etc) och dels spetsstickning. Och nu har jag nog bestämt mig. Eller får man göra båda?? Jag är inte riktigt säker på om man kanske får lov att förkovra sig i olika genrer inom vals/foxtrot eller om det var meningen att bara välja en stil och ett projekt?! Någon som läser detta kanske vet.

Imorgon ska jag presentera både garn (som idag ska förberedas) och projekt. Hoho.. och fram till dess ska jag kika omkring och se hur det går för er alla andra i sytyck.

Mina största farhågor är angående alla mönster som jag inte förstår. För mig har urvalsprocessen inte främst handlat om vad jag själv känner för att göra, utan därefter handlar det om hur 17 jag ska förstå vad de menar i alla mönster! Jag hoppas verkligen på support från alla håll och kanter för att kunna få till projekten så som de ska se ut :D Det här kommer att bli jättespännande, för mig är det helt nytt!

Förkylning och alligator

Idag hade jag ju tänkt åka till biblioteket och grundligt gå igenom all sticklitteratur, men så blev det inte. Höstförkylningen med stort H har slagit till i familjen, så det blev till att hålla sig hemma. Jag trodde fram till lunch att jag minsann skulle klara mig, men sen gick det fort. Nu är det otroligt synd om mig, med huvudvärk, fruktansvärt ont i halsen och snuvig... Och ute storhaglade det för en stund sen...

Jag sitter nu under filt i soffan med förkylda barn omkring mig och försöker avsluta alla påbörjade saker i min lilla översvämmande pyssellåda. På vissa saker är det bara trådar som ska fästas, andra är bara halvfärdiga. Jag fattar inte varför jag har så svårt att avsluta allt jag tar mig för? Det är ju bara så himla mycket roligare att börja på något nytt! Men nu får det bli lite ordning :D Till höger är bild på alligatorhalsduken som är klar, dock är det lite trådar kvar att fästa... det får bli det första jag gör.

Garn och choklad..

Det är ju en underbar kombination. Och nu har jag varit och postat ett paket med lite garn och en del choklad för Sticka Meras byte. Jag hoppas verkligen att det faller mottagaren i smaken :D Det vet man ju aldrig... så det ska bli roligt att se.

Annars är planen att åka in till stora biblioteket imorgon och kika lite i stickböcker och se vad jag ska komma på att göra till SYTYCK- utmaningen. Jag måste erkänna att jag är lite svag för spetssjalar, så det skulle kunna vara något. Så det är ju en bra ide kanske. Men ofta är mönstren på engelska och jag kan ju knappt följa ett mönster på svenska och diagram har jag aldrig stickat efter. Men det är väl det som det är meningen att jag ska lära mig nu!

OM jag inte väljer något helt annat. Vals, som är min utmaningskategori, kan ju vara allt från traditionell vals till wienervals till peruansk vals som inspireras av flamenco :D Vi får se vad det blir...

Förlamningen har släppt!

Var ett kolli igår. Kunde inte tänka klart, det surrade i huvudet av alla tankar och ideer som susade fram i min stackars kaotiska hjärna. Jag var i chock... Det var så illa att jag varken stickade eller virkade igår (då är det riktigt illa).

Nu undrar ni såklart vad jag har drabbats av?

Jo, jag lider av en förvirring orsakad av en So you think you can knit-bacillusk. Jag fick ett mail, som jag läste igår morse... och jag ska sticka vals/foxtrot. Ni fattar: VALS/FOXTROT. Jag ska alltså sticka något traditionellt, regelmässigt, avancerat och JAG VET INTE HUR DET SKA GÅ TILL.

Vet inte ens vad jag ska välja.

Knappt vet jag VAD jag egentligen har att välja mellan heller. Jag har aldrig tittat åt varken bohusstickning eller spetsstickning, det är liksom inte på min nivå.

Vad finns det mer? Jag vet inte.

MIN nivå är tumvantar, rätstickade halsdukar och raggsockar i princip. Ja, en alligatorhalsduk är ju gjord, ska lägga in bild på den snart, men den är ju också bara rätstickning på den.

Igår var jag så utmattad av bara tanken på den avancering jag måste göra, att jag somnade som en klubbad säl med barnen vid 20-tiden. Men ikväll ska jag strukturera upp mig lite. Hur? Vet inte... men jag kommer att vara bästis med google ikväll tror jag...

Utlottningar ni inte får missa!

Kolla i menyn på högersidan så hittar ni två utlottningar som passar alla som vill virka amigurumi!!

Ännu ett garn torrt

Det här garnet var en naturvit härva ullgarn. Det har jag handmålat och resultatet blev rätt färgglatt. Den gula och orangea färgen är faktiskt exakt samma färger som jag använde till det grå socknystanet i inlägget här nedanför.

Vad jag ska göra av det här har jag absolut ingen aning om.

Psst... om man får en kommentar av So-you-think-you-can-knit-lisa... tror ni då att hon är inne och rekar ens blogg för att komma på en utmaning? Tjohooooooooooo, jag dööör. Vad jag än får är det garanterat att jag aldrig gjort det förut. Jag är ju nybörjare på allt. Återkommer med rapport när jag vet något mer...

Lisa, om du läser detta, du har definitivt åstadkommit årets mest spännande stickhändelse i bloggvärlden!!! Tack!

Fägernas mysterium

Nu har ett av garnen jag färgade igår torkat ordentligt och blivit befriat från galgen i badrummet. Och märkligt nog är jag jätteförtjust i färgen, även om jag när jag lämnade kursen igår var oerhört tveksam, jag tyckte mest det såg ut som spygrönbrun.

Detta var från början ett färdigt nystan mellangrått sockgarn. Först stoppade jag ner ena halvan av nystanet i illorange, trot eller ej, men illorange var det. Och sedan andra änden i illgult... och sen micrades nystanet. Efter sköljning nystade jag upp garnet till en härva för att det skulle kunna torka.

Jag har svårt att fatta att illorange och illgul kunde bli dessa murriga mysiga färger, men det är kul. Jag hade ju ingen aning om hur det skulle bli. Så nu är det bevisat: Garn är SPÄNNANDE! I synnerhet när den som håller på med garnet inte riktigt vet vad den gör :D

Jag har färgat garn!

Idag har jag varit på kurs :D och färgat ullgarn med Zenitfärger. Det var första gången för mig och det var inte alls så svårt eller komplicerat som jag föreställt mig. Men så kul det var! Jag var där några timmar så jag hann bara prova på de olika sätten att färga. Men nu när jag vet hur man gör så kommer jag garanterat att färga mer.

Att välja färger var svårt. Det är nog lättare när jag redan vet vad jag vill sticka/virka och utifrån det ska skapa en färgkombination. Nu gjorde jag mest lite hur som bara för att testa tekniken.

Så här ser det alltså ut i mitt badrum nu där garnerna hänger på tork.

Ja, nu går det inte att ångra sig..

Nu har jag, i apselutt sista stund, anmält mig till

Så det blir till att polera stickorna, putsa dansskorna och stå redo för mitt störtdyk in i det okända. Spännande och skrämmande. Men vad jag än får för uppgift kommer jag att ta den på största allvar och det kommer garanterat att resultera i att jag lär mig mer! Men vad har jag gett mig in på egentligen?? Tja... det visar sig väl...

Skönt med uppmuntran...

När jag skrivit här igår, ringde jag genast min syster som bor ganska långt bort från mig, för att hon skulle gå in o kolla på min enastående fantastiska alligatorkreation och överösa mig med beröm och så som systrar ska, ni vet.

-Va f-n är det du har gjort? Är det en häst eller? En älg???

Tack för den :D Jag är tapper i allafall och fortsätter med halsduken. Men jag kan ju bara sticka i smyg på kvällarna när dottern som ska få den sover. Så det går inte så fort framåt. Så här långt hade jag kommit igår...

(Syster, det där om att du inte såg för att solen lyste så himlans mycket alldeles just på datorskärmen kaaaan eventuellt godtas som ursäkt om det kompletteras med något ätbart tillverkat av kakao i helgen.)

Hmm, låt se. Det här är ,för att vara mig, en prestation utöver det vanliga!!!

Jag stickar... bara det vore otänkbart för 2 år sen.

Jag stickar efter mönster... har hänt två gånger tidigare och då under mycket ångest och rena förhör med stickkunniga bekanta för att förstå grekiskan som mönstren var skrivna på.

Och nu kommer det: Jag stickar efter mönster på engelska! Och hör och häpna: DET SER UT SOM PÅ BILDEN I MÖNSTRET :D

Jaja, jag har repat upp några gånger, ja, jag har t o m tappat räkningen på hur många gånger jag fått göra om. Och nu har jag fattat och det är ju eg inte så svårt. Min sticksjälvkänsla har definitivt vuxit. Sen förstår jag om du som läser detta inte svimmar av imponering eller så, mer komplicerade saker har ju åstadkommits, jag erkänner. Men ändå... :D

Det här ska alltså bli en härlig halsduk i form av en lång alligator. Den ska bli födelsedagspresent åt min tjej som fyller 7 om ett par veckor. Hon kommer garanterat att gilla den!

Fått virkinspiration!

Jag såg på en annan blogg, närmare bestämt på http://ewashemgjorda.blogspot.com/, underbara sjalar (tack för mönstret!).Och i väntan på att komma iväg och köpa något snyggt garn till ananassjalen, har jag börjat virka på en annan sjal med spindelmönster. Jag virkar den i ett mohair/akrylgarn som är ljust sandfärgat. Men jag är osäker på hur långt garnet räcker, jag hoppas på en vuxensjal, men misstänker att det bara blir en barnsjal. Men jag får iaf lite sjalvirkövning!

Idag har jag varit på biblioteket och lånat lite böcker om... ja, vadå? Stickning såklart. Hittade roliga, om än gamla och slitna, om traditionella vantar från olika landskap. Och dessutom hittade jag den här :

Skönlitterär som handlar om en garnaffär på Manhattan där fyra kvinnor träffas och stickar, och hur deras liv trasslar till sig och ? reder ut sig antar jag. Ingen tung litteratur alls, alltså, men de STICKAR ju! Helst skulle man ha ljudboken så man kunde sticka samtidigt :D men jag får väl pausa lite och läsa mellan varven.

Ännu ett par vantar..

Hittade två nystan av ett sockgarn i garngarderoben här hemma, som jag säkert tänkt mig sockor i när jag köpte det. Men nu har jag mer lust att göra ett par vantar av det. Det är ett Regiagarn, 75 % ull och 25% polyamid, hoppas det funkar som vantar. Stickar med 2,5or och som synes har jag bara precis börjat och jag vet inte ens om det är tillräckligt stort, men annars får jag väl repa upp och göra om. Det visar sig...

Det är så mycket som jag vill göra!! Men när ska jag ha tid?

Jag har iaf funderingar på om jag ska vara med i So You Think You Can Knit. http://soyouthinkyoucanknit.blogspot.com/. Jag kommer definitivt att vara den mest oerfarna, men med lite vilja och passion kanske jag kan hänga med iaf?? Jag är sugen på det för vad som än händer kommer jag ju definitivt att lära mig något nytt och det vore ju jättekul.

Jag får fundera på det där nån dag till innan jag bestämmer mig tror jag.



Nu är halsduken klar! Den blev jättemysig. Och den var kul att sticka för den var så enkel.

Apropå att göra nåt av restgarner

Jag har gjort min första amigurumi!

Har knåpat ihop den enklaste varianten av amigurumi av lite restgarner. Jag som har så svårt för att slänga saker och särskilt garnrester. Nu kan jag göra gurumisar istället. Ja, förutom den där monsterfilten..

Det var pilligt, kul och gick fort. Den här ska få bli nyckelring.

Monsterruta av restgarnerna

Och så satt jag igår eftermiddag och kikade runt på nätet och hittade en alldeles strålande ide om att göra sig av med alla garnrester och göra en enda stor gigantisk mormorsruta så att det blev en pläd. Bestämde mig genast för att det var ödet för mina garner här hemma. Den kommer att bli förskräckligt brokig och anskrämlig antagligen, men mitt garnsamvete kommer att bli åtskilliga kilon lättare och därmed kommer det sääääkert kännas bättre att köpa nytt. Tjohooo!!

För det är svårare och svårare att motivera för sig själv varför jag måste köpa nytt när jag redan har så mycket garn hemma som borde användas upp först.

Igår kom jag en liten bit på vägen iaf, få se hur lång tid det tar att få den klar...

Höstgarn

Jag blev tokig på alla garnrester och t o m hela nystan som låg överallt här hemma. Så nu samsas de alla i en garderob och i nåt svagt ögonblick lovade jag mig själv att INTE köpa mer garn förrän lagret hemma minskades. Ha! Går ju jättebra. NOT.

Skulle bara titta lite, bara liiite, i en garnaffär häromdagen och kom ut därifrån med ett alldeles underbart höstgarn, ett nystan Crazy Zauberball. Tänkt att bli ett par vantar, kanske mina första fingervantar?

Mormors mönster

Eftersom halsduken aldrig tar slut grejar jag med lite annat som blir fort färdigt också.

Just nu känner jag att jag gillar allt som går fort att göra. Det är inte dags för några större projekt än, utan jag vill bara göra sådant som är överskådligt.

Måste kanske jobba på det där med tålamod...

Det här mönstret på grytlappar har jag fått från min mormor. Man virkar mittpartiet dubbelt och virkar sedan ihop dem när man virkar den yttersta delen av grytlappen. Det går fort att virka de här :D och dessutom tycker jag att de blir mycket sötare än alla vanliga fyrkantiga grytlappar, om än inte lika praktiska.

Det går framåt... men den känns låååång. Och inte måste jag tänka när jag gör den, så jag har nu medans jag stickar på den här gjort upp massvis med planer för vad jag vill göra sen. Problemet är att jag helst vill göra allt för svåra saker som jag inte ens förstår mönstret på. Och jag vill göra de där svåra sakerna i svindyrt handfärgat ekogarn...

dream on

dream on

men en halsduk i acryl går också bra :D

Halsduksoskuld

ja, det var precis vad jag insåg att jag var.

Jag kom på att jag aldrig någonsin gjort en halsduk :D Varken virkat, stickat, knypplat eller snickrat en. Så nu var det dags. En stilig herre fyller snart år, så det ska bli en present tror jag, om den blir bra vill säga.

Garnet är Järbos Duo som jag kallt räknar med ska räcka till hela halsduken, det var en härva på 200 g. Undrar hur lång den blir?? Mönster har jag som vanligt inget, jag gör en enkel fläta i slätstickning i mitten och rätstickning på sidorna.

Tjusiga dagisvantar

Ja, det har ju varit tyst ett par veckor eller så här på bloggen, det var väl chocken efter att ha gjort något efter mönster kanske ;)

Men jag har inte varit sysslolös, det blev fler pulsvärmare i samma stil som de röda här nedanför. Och så fick min minsta tjej, som snart är 5, välja garn till ett par vantar. Och SÅKLART skulle de vara svarta med glitter, det var ingen tvekan där inte. Hon kommer att vara urtjusig på dagis i höst ;)

Jag har följt ett mönster!!!!!

Äntligen har jag gett mej ut i stickmönstrens värld. Det var ju inte så svårt när jag väl fattat vad alla konstiga förkortningar betydde, men jag kände mej inte alls särskilt smart i början. Jag var tvungen att fråga om en massa saker... men nu är första grejen klar! Ett par pulsvärmare, stickade i rött ullgarn och med en virkad kant i svartglittrigt.

Men jag kunde ju såklart inte göra alldeles som det stod i mönstret, så jag bytte till mindre stickor :D Jag hittade mönstret hos http://stickfrossa.blogspot.com/; TACK! De var enkla även för mej som är nybörjare och det gick fort som bara den att sticka dem när jag väl kom på hur det skulle vara.. Nu är det bara trådarna som ska fästas, tur att det inte är så många :D

Sjalen klar!

Men vilket meck... välplanerad som jag är så märker jag mitt i sjalen att ullgarnet, som är ett av de tre garn jag stickar med, hoppsan, visst tog slut. Nåja, jag visste ju var jag hade köpt det (inte illa) så jag ringde och snabbkollade att de hade mer för säkerhets skull innan jag åkte in till stan. Men nej, det var visst slut. Ok, ingen fara tänkte jag, ett vitt Svarta Fåret ullgarn borde det ju vara massor med affären som saluför, tur man bor i Göteborg (nåja, i förorten, men ändå). Efter att ha ringt runt till alla elva (11!) garnaffärer som säljer Svarta Fåret inser jag att det inte var min turdag direkt. INGEN av dem hade garnet jag ville ha. Ja, eller vid det här laget desperat behövde.

Till slut hittade jag en garnaffär i Lerum som glatt svarade att de hade massor med garn i just den färgen och det märket. Måste jag säga att jag älskade den garnaffären redan innan jag kommit dit?

Sjalen klar i tid och alla nöjda och glada.

Höstsjal i vitt

Nu har jag haft en vecka då det varit svårt att få till något, det har varit hundra saker som behövts fixas och ordnas, så på kvällarna har jag stupat i säng tidigt och det har inte blivit mycket gjort vad gäller stickning och virkning och sånt.



Jag har dock gjort en barnsjal i vitt som gavs bort som present till en av barnens vänner i lördags, ihop med en söt klänning. Tyvärr glömde jag ta en bild på den innan den packades ner i paket. Men den gjorde succé :) så nu har jag fått en beställning på en vuxensjal i samma stil :D Så det har jag påbörjat nu på morgonen.

Jag stickar den med tre garn, ett bomullsgarn, ett mohair och ett rent ullgarn och rundstickor storlek 8. Sedan ska det fransar till och då var det lite glitter beställt till det. Det är sååå kul att någon gillar det jag hade gjort.

Återkommer med ny bild när den är helt klar.

Måndagssvirkning

Är hemma och vabbar och ska ägna tid åt den rosa axelremsväskan som dottern vill ha klar till skolstart om en vecka.


Det känns som om det tar en evighet att virka, det är samma sak varv efter varv. Fasta maskor med dubbelt garn...


Blir roligare sen att virka blommor som ska vara på och jag funderar på att göra en liten amigurumifigur att hänga på också.

De två äldsta barnen, som i höst går i ettan resp tvåan, ville ha nya väskor att ha till skolan så jag bestämde mig för att virka varsin axelremsväska som de kan ha när det inte är så mycket att ha med sig. Kontaktboken som är A5 och så nån frukt. För de dagar då det ska mer med så har de sin ryggsäck.


Färgerna och utseende fick de välja själva och den ena skulle vara grön och helt enkel. Den är klar och ses här ovanför.

Äldsta ville ha en rosa med blommor på, lock och innerficka. Den är under produktion.

Jag virkar med dubbelt garn så att den blir stadig. Garnet är Järbo soft cotton, praktiskt att kunna tvätta väskorna i 60 grader, och inhandlat i min favoritgarnaffär Tummelisa på Norra Gubberogatan i Göteborg.

Fläta i rosa

Nu är de randiga vantarna klara, så när som på nån tråd eller två som ska fästas. Bild kommer på dem när de är helt klara.

Nu tänkte jag att det var dags att lära sig göra flätor, jag rådfrågade en bekant som förklarade principen. Sen letade jag rätt på ett tjockt, äckligt chockrosa, acrylgarn som låg i garngömmorna här hemma och satte igång med... ännu ett par vantar. Garnet har jag säkert köpt på nån utförsäljning någonstans någon gång.

På garnet stod det att stickor 7 skulle användas, men jag använder helt fräckt 3or istället och dessutom gör jag dem i barnstorlek så det blev inte många maskor per varv. Gissa om det går fort att sticka. :D

Det var inte så avancerat alls som jag hade trott att göra flätan, jag valde att bara göra en mitt uppe på handen för enkelhetens skull, men jag tror att det skulle varit snyggare och flätan hade nog blivit mer markerad om jag hade gjort själva vanten i rätstickning istället för slätstickning. Ska kanske kika runt lite och kolla in andra vantar med flätor för att se hur de är gjorda, vet inte vad som är vanligast eller "rätt" så att säga.

Har en virkning på g, ska se om jag kan lägga in bild på det ikväll. Men nu ska dagen ägnas åt famijen, får se vad som blir gjort ikväll.

Övningsstickning pågår..

Ja, ska man bli bra måste man ju öva... det här är vantarna jag övar mig på nu.



Den här gången randar jag själv och det går över förväntan bra. Jag hoppas att jag blir klar med dessa senast imorgon kväll. Insåg att det är en smaksak var man vill att mudden börjar/slutar, jag föredrar att mudden kommer lite längre in på handleden och inte direkt där handen börjar. Tänk vad man lär sig om sig själv...


Garnet, som är Drops Karisma superwash ull, färger 11 och 45, köpte jag hos 2knit på Olskrokstorget här i Göteborg.

Vad jag ääälskar självrandande garn

Att av ett nystan få till ett par vantar som ska värma mina frusna händer i höst är en lycka som inte kan beskrivas... Italiensk merinoull och nåt annat hittat garn till muddar samt gott sällskap av Amy (tack!) var vad som behövdes för att de skulle bli till och blir nu det första att beskåda här.



Vantarna är stickade utan mönster med mina egna händer som riktmärken.



Nu ska jag öva mig på ett par vantar till. Sedan är det dags att valla barnena till garnaffären så att de får välja färg/-er till sina höstvantar.

Hej och välkommen


Jag ger mig nu alltså ut i bloggvärlden för att få lite respons på vad jag försöker göra med alla dessa garn som dräller omkring här hemma. Tiden är knapp, men jag stjäl mig lite tid då och då för att få skapa något. Det är så fantastiskt kul att med bara händerna och nån sticka eller fem få till något (mer eller mindre) användbart.

Just nu är jag hemskt användbarlig känner jag och har precis lärt mig att sticka vantar.. Ja ja ja, jag vet att det finns stickfantaster som kunnat sticka ända sedan de var nyfödda i princip, men nu råkar jag inte tillhöra den arten av människor. Utan jag tillhör den arten som vid 34 års ålder lärde sig att komma över sin stickfobi som suttit i sen högstadiets lektioner med syslöjdsfröken Barsebäck (... jag minns inte ens vad hon hette på riktigt).

Förutom det nyväckta stickintresset så är jag född med en virknål i handen och har sen knypplat,vävt och sytt kläder, så sånt kommer nog att dyka upp lite då och då också.

Det kommer att ta mig ett litet tag att få till den här sidan, men hav tålamod kära vänner...

Jag önskar välkommen och hoppas på många åsikter och inspirerande idéer!!