måndag 11 januari 2010

Varmt om halsen


Nu är det dags för en alligatorhalsduk igen, till minstingen som snart fyller 5. Jag märker vilken enorm skillnad det är att sticka efter mönstret nu, första gången fattade jag öht inte vad de menade med alla eng förkortningar. Men efter spetsmönstret är allt annat en barnlek typ :D Ja, ok, det _kan_ ju bero på att jag stickat den förut också, men ändå...

Den här alligatorn blir härligt mörk hallonröd! Och spana in 70-talsstickorna i trä som jag förärats av min mor när hon sorterade ut stickor från sin gedigna sticksamling!

6 kommentarer:

  1. Barnläkaren som vi gick till när barnen var små hade en riktig, uppstoppad, alligator! Full med plåster som barn hade fått sätta dit. Jag tyckte den var lite äckligt men sonen uppskattade den...jag gillar din röda, mjuka, värmande alligator oändligt mycket mer!
    Visst har man blivit lite coolare med beskrivningar och så efter SYTYCK?!:-)

    SvaraRadera
  2. Herregud, en riktig! Ja, tur att barnen uppskattade det/den iaf :D
    Ja, visst blev livet lite lättare, man får liksom se sitt stickliv lite som före och efter sytyck *asg*

    SvaraRadera
  3. Vilken fin blogg du har!
    Dala-Selbu-vantarna stickade jag i 2-trådigt ullgarn från Morjärv. (100gr=300m) stickor 2,5 mm. Hon har skrivit bra om stickfasthet o sånt i sin blogg.

    SvaraRadera
  4. Tack Astrid! Jag ska ut och shoppa garn någon dag nu snart, då ska jag se om jag hittar nåt bra i lagom tjocklek till att göra vantarna, jag blev jätteförtjust i dem!!

    SvaraRadera
  5. Jag har skickat dig en utmärkelse som finns att hämta på min sida eftersom jag tycker om att läsa din blogg!

    SvaraRadera
  6. Du gör så mycket fint, jag gillar verkligen hårbanden, alligatorn är ju kul stickade den för ett par år sen

    SvaraRadera